Historien om Volta

Voltagården är resultatet av ett av de första industriprojekten i Ulvsundas brokiga historia.

Ulvsunda och trakterna häromkring har varit en levande bygd med storgårdar och byar i över tusen år. Den första Ulvsundabo vi känner till namn är Björn, vars historia berättas på en runsten i det närbelägna Riksby. På 1600-talet lät den stormrike Lennart Torstensson uppföra en praktfull byggnad i senaste mode på de vidsträckta markerna.

Ulvsunda blir industriområde
Mycket var sedan sig likt in på 1800-talet då industrier sökte sig ut utanför staden. Bland de tidiga var Barnängens tvålfabrik och Klara ljusfabrik. I början av 1900-talet dog ägaren till godset, och markerna såldes via finansmannen K A Wallenberg till Stockholms stad. Här planerade man för ett av Nordens största anlagda industriområden på 270 hektar, med egen tåglinje, ångbåtshamn och elverk. 1912 började tomterna säljas, och ett av de första företagen som köpte in sig var elektronikföretaget Nya Elektriska Volta.

Elektriska Volta
Nya Elektriska Volta grundades enligt uppgift år 1910, men årtalet är ombestritt. Företagets grundidé var att med hög effektivitet, en blandning av egenutvecklade och inköpta patent samt en offensiv marknadsföring utmärka sig som Sveriges självklara elektronikleverantör. Man köpte snart in sig med en rejäl tomt i det nygrundade industriområdet och lät här uppföra en av sin tids mest moderna anläggningar. Till komplexet hörde också ett hus för tjänstepersonal, butik, rekreation och matsalar; våra dagars Botell Volta. Tanken var att arbetarna skulle ha tillgång till alla bekvämligheter i nära anslutning till sitt arbete.

Hela anläggningen stod klar 1916, mitt under brinnande världskrig. Det fanns en otroligt bredd i sortimentet. Allt från element, papiljotter och plattänger till glödlampor, brödrostar och elektriska leksaksspisar. Den allra populäraste varan var ändå dammsugaren som sedan dess kommit att dominera Voltas framtid.

Branden
Redan 1918 brann Voltagården ned till grunden sedan en brand i en närbelägen fabrik spridit sig. Voltas egen fabrik klarade sig dock och gården återuppbyggdes raskt. Efter krigsslutet 1919 följde en akut bostadsbrist i Stockholm. Volta som redan byggt ut anläggningen och behövde personal, vilka i sin tur behövde någonstans att bo, löste en del av krisen genom att hyra ut till de husvilla.

Wenner-Gren
1926 köptes företaget av industrimannen Axel Wenner-Gren som nu främst riktade in sig på den lukrativa dammsugarförsäljningen. 1936 sålde han Volta till sitt eget företag Electrolux och i samband med det flyttade man från Ulvsunda. In i de gamla lokalerna kom allehanda verksamheter: tvätterier, teknikföretag och vapenindustri. Voltagården fick stå relativt orörd fram till 1980-talet då huset byggdes ut till den form som det har idag. Efter att ha hyst några av Sveriges första dataföretag och flera andra gick det ut till försäljning 2016. Och då kom tanken på att starta ett botell mitt i platsen för industrihistoria och återigen lösa en del av Stockholms bostadskris.